I torsdags jobbade jag kväll och igår var jag ledig. Då passade jag på att åka in till gymmet. Jag hade satt som mål att springa minst 5 km på löpbandet och det blev 1 mil, så jag är jättenöjd. Visserligen sprang jag rätt långsamt, men nu vet jag att jag klarar av en mil i alla fall. Så nu är det bara ut och träna på asfalt och få in ännu längre distanser. Det är kanske lite ont om tid med tanke på att Götebrogsvarvet är snart, men jag känner mig lugn ändå för jag vet att jag kommer få extra energi när jag väl står på startlinjen. 

När jag ändå var inne i stan passade jag på att köpa ett par cykelshorts med vaddering i grenen, de är väldigt sköna så jag ser fram emot att börja använda dem. Jag hittade även ett löparbälte med två flaskor vilket är bra att ha. Sedan handlade jag mat, åkte hem och tog det lungt.

Idag har jag varit på en självförsvarskurs i Ju-jutsu Kai för tjejer vilket var jätteroligt! Vi har cirka femton stycken, vilket var lite få jämfört med vad det har varit tidigare då det anordnats men då fick vi mer tid att träna ordenligt och få hjälp av instruktören. Hon var ifrån en självförsvarsklubb i Borlänge och var över femtio, men hade inga problem att få ner våra tre boxningsinstruktörer. Så jag blev riktigt imponerad! Vi höll på mellan 10-15 och det var nya grepp hela tiden och det spelade ingen roll om man var lång, kort, stark eller svag utan allt handlar om teknik. Och att kunna springa, för allt går ut på att få undan angriparen och sedan sätta sig i säkerhet...så det är tur att jag löptränar så mycket som jag gör...

Jag fick ett helt annat självförtroende efter kursen, för även om jag är lång och bred så kan jag fortfarande bli överfallen. Vi fick även lära oss hur man försvarar sig mot knivar och påkar.

När jag kom hem lagade jag mat och den här gången blev det en helt ny maträtt som jag hittat på Arla.se:

Kycklinggryta med svampsås  (den ser kanske lite blek ut, men var otroligt god morötterna var jättegoda i!)

Jag hade inte köpt något godis utan tog ett päron som jag hade hemma och gjorde toscana päronhalvor av det. Vilket också var jättegott!

Så nu sitter jag mätt och belåten i fåtöljen och ska läsa. Imorgon ska jag ha en vilodag innan jag börjar träna igen på måndag,

Jag har hunnit med lite av varje de här dagarna.

I måndags begav jag mig ut och cyklade i en timme efter frukosten. Det blåste ute så jag fick extra träning. Jag hade bestämt mig för att utforska en asfaltsväg i närheten där jag bor. Så jag cyklade iväg och snart började det gå uppför, och uppför, och uppför, och uppför och uppför och uppför. Jag hade ettans växel och trampade och trampade och jag behövde faktiskt bara stanna en gång för att hämta andan, annars cyklade jag uppför hela backen som får nötebronabacken att te sig som en lite upphöjning bara. Sedan vände jag och cyklade nerför och jag kan säga att jag var glad över att jag hade fungerade bromsar för det gick fort.  

Förra veckan började jag skriva igen efter några veckors uppehåll och nu har jag bearbetat två kapitel vilket känns skönt.

Jag jobbade kväll i måndags och det gick bra. Igår promonerade jag och skrev och jobbade kväll igen och då hade jag fullt upp hela kvällen med larm. 

Idag har jag äntligen varit på deligeringskurs och lärt mig hur jag ger läkemedel och även hur jag ger insulin och ta blodsockersprov. Så nu är jag redo inför sommarjobbet. Och alla på Norra säger att de är glada över att jag ska jobba hela sommaren för jag är så duktig. Citat från en kollega "För att vara i din ålder så är du helt fantastiskt, du blir aldrig rådlös."

 Redan efter första dagen då jag endast jobbat inom hemtjänsten i fyra dagar gick den jag arbetat med in till chefen och sa att de skulle se till att vara rädda om mig för en sådan tjej som jag är värdefull och inte så lätt att få tag i. Så jag är väldigt glad för det visar att ju att jag gör ett bra arbete. Jag ser fram emot att arbeta i sommar.

Efter kursen åkte jag och simmade. Det blev 1000 m igen. Det går inte fort när jag simmar, alla andra hinner simma om mig flera gånger men jag tar mig fram sakta men säkert. Det visade sig även så att simhallen är öppen hela sommaren pga av det hade stängt så länge under vintern pga av repartion. Alltså kommer jag kunna träna hela maj och juni också inför tjejvansbron vilket är bra.

Nu har jag stekt pannkakor och sitter och tar och det lugnt. Imorgon ska jag jobba kväll igen. Jag får även csn imorn och lön på fredag och då ska jag sätta igång och laga ny mat. Jag gjorde faktiskt flygande jakob i måndags (fast utan banan) och det blev verkligen gott. Och eftersom jag gjorde en stor sats har jag till flera dagar.

Ja, klockan sju på kvällen kan jag lugnt konstatera att jag skulle ha stannat kvar i sängen hela dagen idag då inte har varit min dag.

Det började med att jag sova oroligt och var väldigt trött när klockan ringde vid 5. Åkte till jobbet och där blev jag utskälld av en vårdbrukare för att jag inte visade någon hänsyn till nyväckta, att jag inte kunde något, att jag var alldeles för långsam, att jag var för snabb, att jag talade för tyst, att jag skrek för högt och att jag inte kunde prata svenska (tydligen pratar jag danska för vårdtagaren förstod inte ett dyft av vad jag sa...). Och till råga på allt så skulle jag spola toalleten efter att ha tömt kiss och när jag drog i spaken lossade loket och toalleten började spola som en galning (detta skedda vid halv tio på morgon, vid klockan tre höll den fortfarande på att spola så de skulle försöka få dit någon att laga den imorgon). Ett besök som i vanliga fall går på en kvart tog en timme och jag var helt färdig efter det. 

Resten av dagen gick hyfsat och jag kom hem vid halv fyra. Jag hade planerat att springa en runda som heter Dammarna och som är 1 mil, så jag bytte om och snörde på mig löparskorna. Kvart i fyra begav jag mig ut med spänstiga steg för att återkomma linkandes vid halv sju, med totalt leriga skor och byxor och en lätt kramp i rectum...

För det visade sig att rundan gick i skogen (vilket i sig inte var något problem) men vi har haft ganska mycket snö och sedan en hel del regn så det var mer eller mindre översvämmning i skogen. Efter tjugo meter var jag blöt om fötterna men jag löpte på, hurtig som jag är. Efter ett tag kom jag till snö med vatten ovanpå, jag sprang över det och gick igenom så jag fick vada tio meter i isvatten upp till vaderna, men jag fortsatte som den entusiastiska löparen jag är. Efter isvattnet kom jag till ett sandtag där jag fick siså där ett kg sand i skorna men tro inte att jag bangade för det, nej utan jag fortsatte i något långsamare tempo. Och efter att ha sprungit några hundra meter i tätt snårskog (och då menar jag verkligen tät) lyckades jag hitta tillbaka till löparspåret igen. Då kom jag upp på typ en platå eller en plan dal (ett stor område med skog i mitten alla fall). Och för varje steg jag tog sjönk jag ner ca fem cm i sanden/leran. Skorna var snart helt täckta men jag kämpade vidare för skam den som ger sig, eller hur...

Till slut fick jag dock gå istället för fötterna kändes som cement, men tror ni att jag vände för det? Nej, utan jag tänkte att jag har kommit så pass långt att jag skulle få det längre genom att vända så jag fortsatte...

Jag ska även nämna att jag var helt själv förutom fem stycken vindkraftverk och väldigt mycket älgspår, dessutom hade jag inte mobilen med mig för den låg hemma på laddning...

Det var upp och ner genom terräning, det var vadning genom bäckar, klafsning i leran och en hel del svordommar kan jag säga. Jag tänkte hela tiden att jag snart måste vara framme och att det inte var någon ide att vända. Tills jag märkte att spåret gick i en cirkel och ledde tillbaka till exakt samma väg jag kommit ifrån...

Så det var bara att korsa bäckarna, klafsa i sanden/leran, passera sandtaget och vada genom sammm isvatten igen...

Jag har ingen aning om det verkligen var en mil jag sprang/gick men jag var utet i 2,5 timme så jag har i alla fall fått träna även om det inte blev på det sättet jag hade tänkt.

Men jag hade i alla fall tur med vädret. Solen strålade och fågeljävlarna kvittrade för fan hela jävla tiden...

Idag har jag jobbat 7-14 och är ganska trött nu. Det får bli fryspizza till middag för jag har ingen ork  att laga något vettigt. Jag får csn och lön nästa vecka och då har jag även planerat in en matsedel med lite nya olika spännande maträtter, men tills dess får det bli spaghetti och köttfärsås, varvat med nudlar och äggmacka...

Det har regnat hela förmiddagen, men nu har det klarnat bara för att börja blåsa igen. Träden vajar och flaggorna smattrar, jag får se om jag orkar gå ut på en promenad lite senare, då får jag nog ta på mig ordenligt med kläder.

Jag har inget inbokat imorgon, men jag jobbar lördag kväll. Jag måste säga att jag inte har något emot att jobba kväll på helgerna. Eftersom jag ändå inte är ut och festar kan jag lika gärna tjäna lite pengar istället för att bara sitta hemma. Det är rätt skönt att jobba kväll för det är inte lika mycket jobb och så kan jag sova ut på morgonen. Det är inte så roligt när klockan ringer 5, i alla fall inte när man legat och oroat sig halva natten för att klockan inte kommer ringa. Jag förstår inte varför jag ska hålla på att tänka på det, för klockan har ringt varje morgon och jag har ju aldrig kommit för sent en enda gång till varken skolan eller arbete, men ändå blir jag orolig. Det ska bli skönt när jag blir pensionär så jag slipper hålla på att ställa klockan hela tiden! :P

Idag har det blåst något enormt, men solen har skinit så det har ändå varit skönt ute. Jag har varit på gymmet och sprungit 5 km på löpband, men i helgen tänker jag ge mig ut på asfalten igen då alla snö äntligen är borta. Efter gymmet träffades jag och Linnea och tog en fika.

Igår jobbade jag mellan 13-17, det var inte många timmar men jag hann ändå bli rätt trött och fick huvuvdvärk.

Jag har nu tagit fram min vår jobbarjacka, mina vår tenniskskor och dessutom börjat använda mitt tunnare vårtäcke så nu är det verkligen vår och där med basta! Jag vill inte veta av några fler bakslag nu, för då blir jag inte glad...

Jag ska jobbar imorgon och på lördag. Jag har fått mina ledigheter godkända i sommar och dessutom fått löneförhöjning med två kronor, inte illa måste jag säga :)

Jag har varit hemma och bytt till sommardäck och även fått cykeln servad så nu är det bara att ge sig ut och cykla inför tjejvättern, oj vad jag är taggad...

Men, men idag åkte jag hem till Saxdalen och det regnade och blåste väldigt mycket. På mototvägen fick jag hålla hårt i ratten för det kändes som om bilen skulla blåsa av vägen annars. Åt lunch och seda åkte jag in till stan och simmade. Det blev 1000 meter så nu har jag simmat samma sträcka som tjejvansbron är, så jag vet att jag klarar distansten men vattentempretaturen lär nog blir ett större problem. Efter det åkte jag till bibblan och "dammsugade" hyllorna och kom hem med en välfylld kasse. När jag är på bibliotek så försvinner omvärlden och tiden tycks stå still. Jag märket ingenting förutom böckerna, vilket är ganska skönt.

Har ätit mat och sitter nu med fötterna i ett fotbad, det är dock väldigt varmt så jag får doppa fötterna upp och ner för att vänja dem...

Imorgon ska jag jobba mellan 13-17, en väldigt speceill tid men det blir nog lagom. Det har regnat här uppe hela dagen, men jag hoppas att det blir sol imorn. Jag har faktiskt tagit fram vårjackan och hade den idag så nu är det officiellt vår här uppe, men jag tänker inte tvätta vinterjackan förrän vid midsommar för jag litar inte på vädret här i Dalarna...

I måndags kom jag knappt upp ur sängen på grund av träningvärk efter gymmet i söndags. Jag har inte haft en sådan träningsvärk på väldigt, väldigt länge och det var både i armar, rygg och ben. När jag skulle röra mig så fick jag delvis hasa, delvis stappla fram så jag såg inte rikgit klok ut. Därför var det rätt skönt att inte jobba, utan istället bara sitta hemma och läsa. Dock var det en pärs när jag skulle till och från toaletten eller köket...

Igår var det likadant, och då jobbade jag kväll. När jag väl lyckats hasa/stappla mig in på kontoret sa min kollega till mig att vi skulle cykla rundan! Jag höll på att smälla av! Men det gick faktiskt bättre än jag trodde att cykla, träningsvärken kändes inte alls, förutom när jag gick i trappor, böjde mig ner och tog av och på jackan...

Dessutom var det roligt att cylka, även om det gick ganska långsamt för mig, min kollega trampade på som bara den och kom långt före mig...

Idag kunde jag faktiskt gå utan att se ut som någon som har steloperat sig och dessutom skitit på sig, men jag kände mig inte redo för att gå på träningen. Istället valde jag att städa, vilket var tillräckligt ansträngande när man har träningsvärk.

Så nu sitter jag i min välstädade lägenhet och vilar mig, jag kan faktiskt röra båda armar och ben utan att det känns allt för mycket, det är bara ryggen kvar nu. Jag ska packa ikväll för imorgon åker jag till Hova igen för att byta till sommardäck och även få cykeln servad. 

Jag har även pratat med bemanningsenheten och kommit överens om att jag ska vara på Norra gruppen i sommar för de har så ont om vana vikarier och därför vill de ha mig där som har jobbat ett tag. Jag har sagt till om vilka helger jag vill ha ledigt och på fredag ska hon återkomma efter att ha pratat med min nya chef om det.

Jobbade mellan 7-14 och sedan åkte jag och gymmade med Anneli. Jag sprang 5 km på löpbandet och för varje femhundra meter ökade jag tempot. Till slut sprang jag den sista kilometern i högt tempo. Sedan körde vi lite styrketräning och jag tränade ganska hårt så jag fick stretcha ordentligt. Och för att riktigt festa till det gick vi och tog en fika efteråt. 

Nu har jag ätit pannkakor igen och känner mig ordentlig trött och mör i kroppen, så jag kommer nog inte ha några problem med att somna. Jag ska nog ägna hela morgondagen åt att vila...